Öppet 2008: Visning jun, aug, ti–sö kl 13 och 15. Juli alla
dagar kl 13 och 15. Övrig visning efter förbokning.

Besöksadress: Hillsta, Forsa

Ägare: Hillsta Gård AB

Postadress: Ystegårn i Hillsta c/o Hökars Café & Restaurang, Hillsta 1392 B, 820 65 Forsa

Telefon: Astor Andersson 0650–322 23, 0650–260 80

Fax: 0650-322 24

E-post

Egen hemsida

Fyrbyggning kring ett gårdstun i ett genuint jordbrukslandskap. Stora bevarade samlingar av föremål, bland annat rikt dekorerade verk av storsnickaren Jöns Månsson från Böle i Forsa. Byggnadsminne. Guidade visningar. Handelsbod,
café och restaurang med fullständiga rättigheter. Teater/bygdespel 30 jun–6 jul.

Som om tiden stått stilla
Ystegårn i byn Hillsta i Forsa socken är en omskriven och mytomspunnen gård. Den är mäktig och sluten. På Ystegårn tycks tiden ha stått stilla. Allt är bevarat som förr. Därför har gården alltid väckt intresse och nyfikenhet långt utanför socknens gränser. Ystegårn i Hillsta har, genom sin historia, fått en unik ställning och ett unikt skydd bland hälsingegårdar. Den har blivit en av dess viktigaste referensgårdar.

Stor fyrbyggning på ursprunglig plats
Att låta byggnaderna sluta sig som en fyrkant kring ett gårdstun är ett byggnadssätt som har gamla anor i hela Norrland. I Hälsingland var det kanske den vanligaste förekommande gårdstypen i slutet av 1700-talet. Idag finns endast några få sådana gårdar bevarade. En av dem är Ystegårn.

Ystegårn var redan i mitten av 1700-talet en av de största gårdarna i bygden med en ladugård för 11 kor. Vanligtvis kunde gårdarna endast föda någon eller några kor. Vid den tiden låg de fyrbyggda gårdarna tätt. Vid laga skifte och andra jordreformer flyttades gårdar ut från byarna. Ofta revs en eller flera byggnader kring gårdstunet för att släppa in luft och ljus. En annan gård brann ner. Kvar i byn Hillsta blev Ystegårn och några gårdar till. Endast Ystegårn bevarades som en fyrbyggd gård.

Blomstringstid vid sekelskiftet 1800
Ystegårn hade sin blomstringstid kring sekelskiftet för 200 år sedan. Det var då, under en 30-års period, som gården fick sin nuvarande utformning. De låga parstugorna timrades på med ytterligare en våning, husen förlängdes och den gamla 1600-tals logen flyttades ner till ån och ersattes med en ny. Herrstugan, sängstugan, bryggstugan, logen och ladugården knöts samman i fyrkant med portar i söder och norr. Ystegårn har inte delats av arvsskiften. Därför har nästan alla föremålen vid gården blivit kvar, vilket för besökaren bidrar till en genuin upplevelse

Nära flyttas till Skansen
Vid flera tillfällen har gården med alla dess föremål hotats av splittring. Vid slutfasen av laga skifte fanns planer att flytta gården. Men av det blev intet. 1923 fanns intressen att flytta Ystegårn till Skansen. I samband med det gjorde Nordiska Museet noggranna studier av gården. Men Skansen sökte sig andra vägar. 1961 hölls auktion på gården. Allt lösöre kunde då ha skingrats men blev genom köp kvar på gården. Auktionen var viktig. Den medförde att Nordiska Museet åter besökte gården och inventerade och värderade inventarierna.

Forsadörrar av storsnickaren och målaren Jöns Månsson i Böle
Hälsingegårdarna i denna del av landskapet präglades särskilt av de stiliga så kallade Forsadörrarna. Upphovsmannen var storsnickaren och målaren Jöns Månsson i Böle, som verkade i bygden fram till sin död 1847. Han gick under namnet Rosenmålaren. Han var konstnärligt begåvad och hade sinne för formgivning. Av honom beställde forsaborna friargåvor och bröllopsgåvor som skåp, skrin, askar, bandskedar och laggkärl.

Jöns Månssons eleganta ytterdörrar i rokoko var mycket eftertraktade och förunnade endast de rika bönderna i bygden, som bonden Nils Ersson vid Ystegårn i Hillsta. När han i början av 1800-talet byggde om gården till det den i dag är lät han Jöns Månsson pryda tre byggnader med den elegansen. På många andra gårdar har dörrarna försvunnit men vid Ystegårn finns de tre Forsadörrarna till bryggstugan, herrstugan och sängstugan kvar. Det gör denna gård unik.

Vackert rum
Det finns de som anser att sängstugan i Ystegårn är ett av de vackraste rummen i landskapet. Rummet är på samma gång djärvt och sparsmakat. Väggarnas orangeröda färg med den återhållna bården vid taklisten ger en varm stämning som inte går någon besökare förbi. Det sägs att i sängstugan skulle de finare gästerna bo. Vid Ystegårn hölls på sin tid stora gästabud och kalas som varade i flera dagar. Men stugan har också använts som undantag och vid husförhör.

Från gammal släktgård till kulturgård
Före den tid som nu är kan två epoker tydligt urskiljas i Ystegårns historia. Epoken Erik Jönsson med ättlingar, som varade mellan åren 1747 till början av 1960, alltså drygt 200 år, och den därpå följande 30-årsepoken med finansmannen Jonnie Dahlström som ägare. Även om Nordiska Museet tidigt fick ögonen på Ystegårn var det under epoken Dahlström som människor i vidare kretsar blev varse gårdens värde och särart. Hans mål var att gården efter honom skulle drivas vidare i stiftelseform i syfte att bevara kulturarvet för framtiden. Så kom det också att bli.

Den nuvarande ägarformen är ett samarbete mellan näringslivet i bygden och de kulturbevarande myndigheterna. Bakom föreningen Hillstas Vänner står en rad företag och ett antal engagerade privatpersoner. Tillsammans verkar de för att långsiktigt bevara gården och dess inventarier, för att gården ska visas för allmänheten och för att det vid gården ska skapas förutsättningar för en utveckling av olika aktiviteter som hör hälsingegårdarna till. Målet är att skapa en levande gård där det kulturhistoriska arvet spelar mot framtidens verksamheter.

Texten bygger på uppgifter från tidigare studier
Sammanställning Ingalill Tengvall, Projekt Hälsingegårdar
Granskning gårdsägaren

Lästips: Stiftelsen Ystegårn i Hillsta: Kring en fyrbyggd gård i Hälsingland : Ystegårn i Hillsta. Stiftelsen Ystegårn i Hillsta. 2004.

Tillbaka     Till toppen av sidan