Tillbaka
Öppet
2008:
3 jun–30 aug, ti–lö.
Besöksadress: Änga, Järvsö
Ägare: Agneta och Mårten Mårtensson
Postadress: Änga 1190, 820 40 Järvsö
Telefon:
Agneta Mårtensson 0651–430 07
Fax: 0651–431 07
Det bostadshus som här visas är uppfört omkring
1880, med välbevarade interiörer från sent 1800-tal
fram till 1900-talets mitt. Gården var under en tid
styckad mellan två bröder, med varsitt bostadshus.
Här finns även två ladugårdar, två härbren samt en
påfallande stor loge. Försäljning av linneprodukter,
servering.
Per-Mats och Ol-Mats
Gården Per-Mats har varit i samma släkt sedan 1600-talet. Det byggnadsbestånd vi idag ser på gården, med bland annat två mangårdsbyggnader och två ladugårdar, skvallrar dock om en något ovanlig gårdshistoria. Vid 1900-talets början delades nämligen det gamla hemmanet Per-Mats upp mellan två bröder. På gårdsplanen fanns då redan två mangårdsbyggnader, varav en fram till dess stått i stort sett oanvänd. Den yngre av bröderna flyttade således in detta hus, och gav namn åt det nya hemman som då avstyckades; Ol-Mats.
Med tiden följde så generationerna efter varandra, med gemensam och sämjedelad gårdsplan. Då båda hushållen bedrev jordbruk fanns här snart dubbel uppsättning av de flesta byggnader som hör denna verksamhet till. Vid början av 1970-talet slogs de båda gårdarna åter ihop till en, benämnd Per-Mats. Den senare av de båda mangårdsbyggnaderna kom dock även fortsättningsvis att kallas Ol-Mats. Även tillhörande ekonomibyggnader bevarades - därav det ovanligt stora byggnadsbestånd vi ser på gården idag.
Byggnader från två gårdar
Mangårdsbyggnaden på Ol-Mats kom efter sammanslagningen länge
att stå oanvänd. I och med starten av Järvsö Lincafé,
1997, kom huset åter till användning, med servering och försäljning
av linneprodukter.
Byggnaden uppfördes 1874, och uppvisar idag en exteriör av sekelskifteskaraktär. Det två våningar höga huset är klätt med vitmålad panel, samt grå listverk. Takfot och vindskivor har profilering. Fönstren är sexdelade. En fronton samt en balkong med snickarglädje vätter mot gårdsplanen. Mitt fram är en ursprunglig dubbeldörr, målad i brunt. Grunden samt trappan till huvudentrén är av huggen sten. På ena kortsidan finns en köksfarstu. Skorstenarna är troligen ursprungliga och har profilerade krön.
Även invändigt har byggnaden behållit en äldre karaktär, med välbevarade interiörer från sent 1800-tal fram till 1900-talets mitt. Besökaren kommer först in en stor hall med trapphus. Hallen har en hög ådringsmålad bröstpanel, samt en troligen ursprunglig tapet i brungult. Taket består av vitmålad pärlspont och golvet av breda plank med brun betsning. Till vänster är ett större rum, som nu fungerar som linnebutik. Även här finns en bevarad gammal tapet, från slutet av 1800-talet. Taket har vitmålad pärlspont och golvet är av obehandlat trä. I rummet finns också en vit, rektangulär kakelugn, dekorerad med meanderslinga.
Bakom hallen ligger en sal, som nu nyttjas för servering. Rummet har tapeter från 1900-talets mitt, lackat trägolv och pappspända tak. Här finns också en rund, vit kakelugn. I kammaren till höger om salen märks särskilt en linoleummatta av äldre snitt, med mönster i brunt och vinrött. Köket har anpassats till den kaféverksamhet som nu bedrivs i huset. På övervåningen finns bland annat ursprungliga kakelugnar samt tapeter från 1900-talets mitt.
I vinkel till Lincaféet ligger den mangårdsbyggnad som härrör från den ursprungliga gården Per-Mats. Byggnaden är idag moderniserad och används för permanentboende. På ett för Hälsingland karakteristiskt sätt är boningshuset här hopbyggt med en ladugård. Bakom de byggnader som ansluter till gårdsplanen finns ännu en ladugård samt en snickarbod. Vid sidan om gårdsplanen finns flera ekonomibyggnader, däribland en påfallande stor loge och två härbren. Båda härbrena är timrade i två våningar och har en gemensam sylram.
I det omgivande odlingslandskapet ligger flera gårdar som styckats ut från stamgården Per-Mats. Att gårdarna i byn delar mycket av sin historia med varandra är uppenbart; enligt en äldre uppgift fick Per-Mats sin första snickarbod från en granngård, sedan den vunnits i kortspel!
Linlandet Hälsingland
Den verksamhet som nu bedrivs på Ol-Mats, där linet står
i centrum, knyter an till en månghundraårig tradition av linodling
och linnevävnad i Hälsingland. I gamla tiders bondehushåll
användes det egna linet i första hand för husbehov, men
en del gårdar fick tidigt ett överskott till försäljning.
Länge skedde allt arbete med linet för hand, från sådden
till den färdiga väven. Några tekniska hjälpmedel
för linhanteringen fanns inte, förutom spinnrocken och vävstolen.
Det stora uppsvinget för linhandeln i Hälsingland kom under 1700-talet, när vattendrivna beredningsverk började inrättas i landskapet. I dessa klubbades och skäktades linet maskinellt, vilket betydligt underlättade hanteringen. Produktionen kunde därmed ökas, och från slutet av 1700-talet och ca hundra år framåt var linet en mycket betydande näring för hälsingebönderna. Flera av de vattendrivna linberedningsverk som uppfördes under denna period finns fortfarande kvar i landskapet.Trots senare tiders förändringar inom jordbruk och handel, har Hälsingland behållit sin profil som genuint "linland". Lin är nu Hälsinglands landskapsblomma.
Texten bygger på uppgifter från tidigare studier
Sammanställning Andreas Hagman, Projekt Hälsingegårdar
Granskning gårdsägaren