Begreppet Hälsingegård

En Hälsingegård skulle kunna definieras som en bondgård i Hälsingland, men är naturligtvis mycket mer än så. Hälsingegården speglar en bondekultur som verkat med lång och obruten tradition utan feodal överklass. Under tidigt 1700-tal mekaniserade hälsingebönderna linhanteringen och fick landskapet att blomstra ekonomiskt.

Denna bondekultur hade sin storhetstid från sent 1700-tal till tidigt 1900-tal där den yttersta symbolen blev de storslagna mangårdsbyggnaderna som inte lämnar någon genomresande eller besökare oberörd. Till gården hörde ofta flera stora bostadshus och en mängd ekonomibyggnader som trösklogar, härbren och lador. Mangårdsbyggnaderna präglades av en rik inredningskonst och en stilsäker arkitektur där varje socken hade sin särart.

Alltjämt finns ett ovanligt stort byggnadsbestånd orört och bevarat från denna storhetstid. Det är detta byggnadsbestånd i förhållande till historien, landskapet och människorna som är utgångspunkten för arbetet med hälsingegårdarna.