Trycksaker från Projekt Hälsingegårdar

Nedan presenteras publikationer utgivna under projekttiden

Husbibeln
Text Maj-Britt Andersson, Foto Nina Ericson

Nu finns Husbibeln åter att tillgå i handeln!

Boken är en lovsång till Hälsinglands gamla gårdar och dess människor. Över sidorna skimrar åldrade husfasader, mästerliga smidesarbeten och sirliga tapetfragment. Här ses interiörer med guldstjärnor och vajande palmer, omgivna av målade röda och blå draperier. Röster hörs ur historien och ur det nu vardande. Detaljer framträder ur människors liv, där gårdarna
och landskapet bildat väldig fond, men ibland
också skör förutsättning.

Första upplagan av boken utkom 1998 och har sedan dess varit slutsåld.

Maj-Britt Andersson är konstvetare med hälsingegårdar som specialområde,
Nina Östman (tidigare Ericson) är konstnär och fotograf.

Prisma.

Ystegårn i Hillsta

Kring en fyrbyggd gård i Hälsingland

Här framträder en av Hälsinglands mest storslagna gårdar, med en historia lika spännande som skiftande.

Läsaren får bland annat stifta bekantskap med den så kallade Rosmålaren, lära sig om Forsabygdens snickarkonst, och titta in i den rika samling av allmogeföremål som här finns. Skriften är utgiven av Stiftelsen Ystegårn i Hillsta

Kulturreservatet Västeräng

Denna skrift tar oss med på ett besök i byn Västeräng i Delsbo socken.

Västeräng är Gävleborgs läns enda kulturreservat. Här finns tre stora gårdar, vars byggnader, marker, fäbodar och skog bildar en helhetsmiljö av mycket högt kulturhistoriskt värde. Skötseln bedrivs på ett sådant sätt att byggnaderna och de kulturhistoriska spåren i landskapet bevaras.

Nominerad till Augustpriset 2004!

Tapetboken.
Papperstapeten i Sverige
Text Ingela Broström, Elisabet Stavenow-Hidemark, Foto Lars Lööv

Ingela Broström och Elisabeth Stavenow-Hidemark tecknar här papperstapetens historia i Sverige med utgångspunkt i olika tiders mönster och modestilar, material och dekor. Med exempel från olika bostadsmiljöer i staden och på landet ges en både rik och mångskiftande bild av såväl svensktillverkade tapeter som importen från utlandet - från renässansens ornamentala mönster via de älskade gustavianska tapeterna, de franska panoramatapeterna och funkistapeterna till 1970-talets djärva mönster i vinyl och velour.

Boken är rikt illusterad med nytagna fotografier av Lars Lööv, och visar tapeter bevarade i sin ursprungliga miljö, från bondgårdar och villor till slott och herrgårdar över hela landet. Många unika exempel är hämtade från Hälsingland, samt från den unika tapetsamling som finns hos Länsmuseet Gävleborg. Byggförlaget.

Kring Hälsingegårdarna
Bebyggelsehistorisk tidskrift nr 45

Bebyggelsehistorisk tidskrift för ut forskning om bebyggelsens och kulturlandskapets förändringar, om hur människan genom tiderna använt och bebyggt landet. Tidskriftens häften behandlar olika teman. Varje nummer
redigeras av forskare på respektive områden.

Bebyggelsehistorisk tidskrift nr 45 heter Kring Hälsingegårdarna. Hälsinglands äldre historia var ämnet 1994 för nummer 27 - nu är turen kommen för den ståtliga byggnadskultur som tillkom under sent 1700-tal och 1800-tal, och som fortfarande präglar landskapet.

Olika aspekter på byggnadskulturen som sådan presenteras, men tyngdpunkten läggs på omständigheterna kring byggenskapen, deras ekonomiska och sociala förutsättningar, och förutsättningarna för deras bevarande. Hälsinglands landsbygd har länge legat i forskningsträda, men de senaste åren har en hel del hänt, vilket presenteras i detta nummer.

Religiösa konflikter i norra Hälsingland 1630-1800
Doktorsavhandling i historia av Maria Wallenberg Bondesson, Stockholms universitet

Norra Hälsingland uppvisar historiskt en ovanligt stor mängd religiösa konflikter. Under 1600-talet drabbades flera socknar av häxhysteri, en av få svenska 1700-talsväckelser uppstod i området och vid mitten av 1800-talet avlöste väckelserna varandra i stort sett utan uppehåll.

I Maria Wallenberg Bondessons avhandling kartläggs ett brett spektrum av religiösa konflikter i norra Hälsingland, åren 1630-1800. I ett långsiktigt perspektiv studeras häxhysteri, religiös väckelse och smärre religiösa konflikter, som trolldoms- och hädelsemål. Särskilt stort intresse ägnas de pietistiska och herrnhutistiska väckelserna under 1700-talet.

Häxhysterin och väckelserna genererade en mängd rättsliga åtgärder, vilka närgranskas i undersökningen. Så väl enskilda konflikter som konfliktmönstrens spridning studeras. Syftet är att ge en fördjupad bild av de religiösa konflikternas sammanhang, dess föränderlighet, orsaker och efterverkningar.

Avhandlingen har författats inom projektet "Att orka gå vidare. Sociala läkningsprocesser i ett lokalt perspektiv 1670-1870". Acta Universitas Stockholmiensis,
Stockholm Studies in History 67

Släktens territorier
En jämförande studie av sociala regelverk i det förindustriella bondesamhället i Dalarna och Hälsingland 1734-1826
Doktorsavhandling i kulturgeografi av Elisabeth Wennersten, Stockholms universitet

Elisabeth Wetterstens avhandling belyser hur sociala regelsystem i det förindustriella samhället påverkat bebyggelsens lokalisering och odlingslandskapets utseende.

I undersökningen jämförs förhållandena i de tre byarna Ullvi vid Österdalaälven i Dalarna, Säljesta vid Ljusnan i Hälsingland och Ängersjö i nordvästra Hälsinglands skogsbygder.

Genom studier av bl.a. jordrevningar, kyrkoböcker, kartor och arvsdokument framträder dessa byars sociala organisation och reproduktion. Undersökningen påvisas att byar i älvdalar och byn i skogen hade olika förutsättningar för jordbruksaktiviteter och olika socioekonomiska och befolkningsmässiga kombinationer. Förutom topologiska villkor påverkade släktskapsrelationer, giftermål och arvsregler bebyggelsens utveckling och odlingens mönster. Bönderna överenskom sinsemellan om sina jordbesittningar och vanligtvis kunde de finna lösningar anpassade till en produktion i ekologisk balans mellan behov och resurser.

För att motverka arvsdelningarnas fragmentering av jord använde sig bönderna av flera olika strategier; utbyte av äktenskapspartner, återgiften, förstärkning av släktskapsband och endogami. Gårdarnas överföring till nästa generation var inbäddad i moraliska skyldigheter, rättigheter och förutsättningar, typiska för utbyte i ett socialt system grundat på släktnätverk.

Studien ingår som en del i det tvärvetenskapliga projektet "Flexibilitet och tradition. Kulturmönster och näringar i norrländsk skogsbygd under 1000 år". Meddelanden nr 112, Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet.

Periferins landskap
Historiska spår och nutida blickfält i svensk glesbygd
Ella Johansson (red.)

I antologin Periferins landskap studeras mänskliga spår och kulturmönster i geografiska och ekonomiska ytterområden. Mångfasetterat och med stort tidsdjup ger de 15 författarna skilda perspektiv på människors förhållningssätt till landskap, plats, rumslighet och rörlighet i Norrlands inland. I fokus för flera av artiklarna står den lilla socknen Ängersjö i nordvästra Hälsinglands skogsbygder.

Boken utgör en delrapport från det tvärvetenskapliga forskningsprojektet "Flexibilitet som tradition. Kulturmönster och näringar i norrländsk skogsbygd under 1000 år". Syftet med detta projekt är att undersöka kopplingar mellan ekonomiska förändringsprocesser och lokalt utvecklade traditioner, samt hur dessa vidmakthållits eller förändrats över tid och verkar i dagens samhälle. Forskare i arkeologi, ekonomisk historia, historia, kulturgeografi, medeltidsarkeologi, socialantropologi samt vegetationsekologi finns med i projektgruppen.

Boken ges ut av Nordic Academic Press.

Läsarna som brände böcker
Erik Janson och erikjansarna i 1840-talets Sverige
Doktorsavhandling i teologi av Cecilia Wejryd, Uppsala universitet

Erikjansarrörelsen växte fram när lekmannapredikanten Erik Jansson mötte läseriet i Hälsingland. Väckelsen kring Jansson spreds snabbt i läsarnas nätverk och skapade konflikter i lokalsamhället. Erikjansarnas utvandring framstår än idag som unik i sitt slag i den svensk-amerikanska emigrationshistorien.

I Cecilia Wejryds avhandling granskas denna rörelses framväxt och förkunnelse. Genom en närgången beskrivning av en extrem religiös grupp ges en bild av det traditionella enhetssamhällets upplösning. Erikjansar-rörelsen uppstod i en tid då landsbygden nåddes av moderna strömningar av mångfald och individualism. I mycket framstår rörelsen som en reaktion mot dessa moderna drag, vilka samtidigt utgjorde dess förutsättning.

Teologiskt kännetecknande var en kompromisslös antiluthersk hållning, med stränga krav på syndfrihet och fullkomlighet. Efter att ha anordnat ett flertal offentliga bokbål emigrerade erikjansarna till Amerika. På prärien i Illinois anlades så det självförsörjande samhället Bishop Hill, en koloni som gavs eskatologisk betydelse, som det nya Jerusalem.

Boken är utgiven av Svenska kyrkohistoriska föreningen.

Gårdar och folk i skogsbygd
Om jordägandet och dess konsekvenser för människor, landskap och bebyggelse i Ängersjö by, Ytterhogdals socken 1734-1815
av Elisabeth Wennersten

Elisabeth Wennersten, doktorand i kulturgeografi vid Stockholms universitet, ser här på relationen mellan människa och landskap ur ett agrarhistorisk perspektiv.

Befolknings- och bebyggelseutvecklingen i skogsbyn Ängersjö följs i detalj. Här granskas reglerna för ägande, arv och förvärv av jord samt giftermål, och hur detta har påverkat kulturlandskapet.

Syftet är att spåra de sociala regelverk som bondesamhällets människor tillämpat för att utöva kontroll över sina resurser. Bland illustrationerna finns kartor, fotografier och släkttavlor från Ängersjö.

Studien ingår som en del i det tvärvetenskapliga projektet "Flexibilitet och tradition. Kulturmönster och näringar i norrländsk skogsbygd under 1000 år". Meddelanden nr 109, Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet.

Anspråk och argumentation
En studie av användning och uttolkning av lag vid naturresurskonflikter i nordvästra Hälsingland, ca 1830 - 1870
Doktorsavhandling i ekonomisk historia av Anna Eriksson-Trenter, Uppsala universitet

Vid mitten av 1800-talet möttes lokalsamhällena i Norrlands inland av omvälvande förändringar. Trävaruindustrin fick då sitt genombrott i dessa trakter, varvid invanda begrepp ifrågasattes gällande rätten till ägande och nyttjande av skog och mark.

I Anna Eriksson-Trenters avhandling studeras hur bönder, nybyggare och bolag använde sig av sedvänjor och regelverk för att trygga sina rättigheter till naturresurserna i nordvästra Hälsinglands skogsbygder under perioden 1830-1870. Det var vid denna tid den s.k. avvittringen, den första privatiseringen av skogsmark, skedde i dessa områden. I undersökningen granskas rättsfall från detta historiska brytningsskede, där traditionella värderingar och sedvänjor kolliderade med det framväxande industrisamhällets normer och lagar.

Studien ingår som en del i det tvärvetenskapliga projektet "Flexibilitet och tradition. Kulturmönster och näringar i norrländsk skogsbygd under 1000 år".
Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala Studies in Economic History 61

Litteratur om Gästrikland och Hälsingland
av Anna-Lisa Hillbom

Anna-Lisa Hillbom, bibliotekarie på Gävle Stadsbibliotek, har med detta mycket efterlängtade uppslagsverk placerat Gästrikland och Hälsingland bland landets bibliografiskt bäst kartlagda landskap.

Hillboms sammanställning omfattar närmare 13800 uppgifter om litteratur med anknytning till Gästrikland och Hälsingland, fördelade på två band på mer än 400 sidor vardera. Här finns tips om böcker, småskrifter, tidningsartiklar och uppsatser i alla tänkbara ämnen, från äldsta tid fram till 1987, samt därtill ett urval av senare utkommen litteratur. Många av posterna är försedda med kommentarer. Ett tillhörande tredje band omfattar författarregister, personregister, orts- och ämnesregister. Utgivare är Länsmuseet Gävleborg på
uppdrag av Kultur Gävleborg.

"Man ställer ju upp för sin hembygd!"

Här presenteras ett urval av de kulturmiljöer från olika delar av Sverige som tilldelats medel av Riksantikvarieämbetet. Läs om satsningar som bidragit till ett starkt lokalt engagemang, fler arbetstillfällen, ökad turism och framförallt en levande kulturmiljö. Ett av kapitlen ägnas Projekt Hälsingegårdar. I övriga nio kapitel tas en närmare titt på bland annat gamla industrimiljöer, äppelodlingar, fäbodar och
storstadsbebyggelse. Boken ges ut av
Riksantikvarieämbetet.

Hälsingegårdar i fem socknar

Följ med på ett besök in i hälsingegårdarna!
I detta rikt illustrerade verk beskrivs ingående fem utvalda gårdar i socknarna Söderala, Ovanåker, Ljusdal, Delsbo och Forsa.

Boken är resultatet av en studie som genomförts av kursen i restaureringskonst vid Kungliga Konsthögskolans Arkitekturskola. Var och en av gårdarna har inventerats grundligt - i boken redovisas gårdsbildning, gestaltning, proportioner, planlösning, konstruktion, snickerikultur, ytskikt och färgsättning. Här ges även spännande inblickar i gårdsfolkets liv och leverne. Professorerna Fredric Bedoire och Jan Lisinski vid Kungliga Konsthögskolans Arkitekturskola och länsantikvarie Erik Nordin har i sina inledningstexter satt in gårdarna i ett vidare sammanhang.

Boken har möjliggjorts genom ett nära samarbete mellan gårdarnas ägare, Kungliga Konsthögskolan, Projekt Hälsingegårdar, Länsstyrelsen Gävleborg och Svensk Byggtjänst.

Bild på bondevägg
Hälsingegårdarnas måleri
av Kerstin Sinha

Hälsingegårdarnas måleri framstår som unikt i sin mångfald, i stilar och i kontinuitet över seklen. Mycket av detta måleri finns än idag kvar för beskådan, på den plats där det en gång skapats.

I denna skrift berättar Kerstin Sinha, Ljusdalsbygdens museum, om det rika hälsingska figurmåleriet. Med ansats i forntidens traditioner, med bonaderna från Överhogdal och Skog, följs måleriet genom århundradena. Här möter oss bland annat 1600-talets målningar på stock och väv, och 1700-talets motiv med hästar och blompottor. Målare som Måns Gadd, Gustaf Reuter och Olof Cedermark presenteras i sin tid och sitt sammanhang.

Sinhas helhetsbild kompletteras av ett kapitel om 1800-talets mer skolade hälsingemålare av Fil dr Gärd Folkesdotter, som speciellt studerat målaren Jonas Wallström, och 1800-talets schablonmåleri.

Texterna illustreras av en mängd färgbilder. Skriften är producerad av Projekt Hälsingegårdar, och distribueras av Ljusdalsbygdens museum, Hälsinglands museum och Länsstyrelsen Gävleborg.

Nominerad till Augustpriset 2002!

Tradition i trä
En resa genom Sverige

Den svenska träbyggnadskulturen presenteras i nytagna fotografier och initierade texter av några av landets främsta experter. En spännande resa från fäbodarna i norr till korsvirkeshusen i söder. Här får vi stifta bekantskap med alltifrån medeltida timerbyggnader, hälsingegårdar, klockstaplar och trästäder till logar och lador.

Aldrig har den stora spännvidden och rikedomen i det svenska träbyggandet framträtt så tydligt. Bland kapitlen märks "Hälsingegårdar" av Erik Nordin, "Bondens lada" och "Fäbodar" av Jesper Larsson och Lena Landström. Redaktör är Ingela Broström m.fl. Boken ges ut Byggförlaget.

Jord, linne eller träkol?
Genusordning och hushållsstrategier, Bjuråker 1750-1850
Doktorsavhandling i historia av Rosemarie Fiebranz, Uppsala universitet

De hundra åren efter 1750 var en tid av stora omvälvningar i Bjuråkers socken i norra Hälsingland. Befolkningen tredubblades och den tidigare homogena bondebefolkningen skiktades. Jorden delades efterhand upp i mindre enheter och många små torp och backstugor anlades i byarnas utkanter. Vattendrivna linberedningsverk började byggas i stort antal. Man odlade lin, spann och vävde stora mängder linneväv som såldes till köpmän och på marknadsresor. Många började också arbeta för järnbruken, Strömbacka och Hedvigsfors, med kolning och transporter.

I Rosemarie Fiebranz avhandling undersöks dessa omvälvningar från ett hushållsperspektiv, där relationerna mellan män och kvinnor är särskilt betydelsefulla. Frågan är vad som avgjorde hur människorna i de jordbrukande hushållen agerade under en tid av så stora förändringar. Genusarbetsdelningens normer, liksom de kulturella mönstren för egendomsöverföring mellan generationerna, undersöks i syfte att förstå hushållsstrategierna.

Bjuråkersbornas liv och handlande följs med hjälp av många olika slags källor, för att skapa en så fyllig bild som möjligt av de hundra årens utveckling. Förändringarna inom jordbruket under denna period blev avgörande för industrialiseringen i Sverige. Här ges en ny inblick i hur en historisk brytningstid kunde te sig från ett lokalt perspektiv, för de arbetande människorna på landsbygden.
Studia Historica Upsaliensia 203.

Gården och familjen
Om jordägandet och dess konsekvenser för människor, landskap och bebyggelse i Säljesta by, Järvsö socken 1734-1826
av Elisabeth Wennersten

Elisabeth Wennersten, doktorand i kulturgeografi vid Stockholms universitet, ser här på relationen människa och landskap ur ett agrarhistoriskt perspektiv.

Befolknings- och bebyggelseutvecklingen i byn Säljesta följs i detalj. Här granskas reglerna för ägande, arv och förvärv av jord samt giftermål, och hur detta har påverkat kulturlandskapet.

Syftet är att spåra de sociala regelsystem som bondesamhällets människor tillämpat för att utöva kontroll över sina resurser. Bland illustrationerna finns flera kartor och fotografier från Säljesta.

Studien ingår som en del i det tvärvetenskapliga projektet "Flexibilitet och tradition. Kulturmönster och näringar i norrländsk skogsbygd under 1000 år". Meddelanden nr 108, Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet.

Ersk-Mats i Hassela
av Daniel Olsson

I denna skrift presenteras en av norra Hälsinglands mest intressanta bebyggelsemiljöer. Gården Ersk-Mats anlades på 1770-talet av ättlingar till finska nybyggare och uppvisar många välbevarade hus från självhushållens tid. Gården är nu byggnadsminne.

Läsaren får ta del av gårdshistoriken och bjuds på en visning bland rum och byggnader. Illustrationerna är rikliga, med fotografier, teckningar och planritningar. Skriften ingår i serien "Hälsingegårdar", som produceras av Hälsingegårdsprojektet.

Den stora Hälsingegården
Gårdar och befolkning i Voxnans dalgång
av Fredric Bedoire och Lis Hogdal

Fredric Bedoire och Lis Hogdal behandlar här uppkomsten och utvecklingen av det storvulna byggandet bland bönderna i Voxnadalen i Hälsingland. Från 1700-talets parstugor till 1800-talets storgårdar identifieras olika skeden i detta byggande.

Så väl byggnadsbeståndet som planformernas och formspråkets utveckling belyses. De olika byggnadsperioderna tydliggörs genom en serie typexempel. I diskussionen om varför husen kom att byggas så särdeles stora just i Voxnadalen, dryftas bakomliggande lokala och regionala omständigheter, samt görs kopplingar till de stora samhällsförändringarna.

Texten har tidigare publicerats i Bebyggelsehistorisk tidskrift nr 5 1983 under rubriken ”Storbönder - Gårdar och befolkning i Voxnans dalgång”. Boken, som är försedd med en riklighet nya illustrationer, är utgiven av Byggförlaget, med stöd från Hälsingegårdsprojektet. Fredric Bedoire är professor i arkitekturhistoria vid Kungliga Konsthögskolan i Stockholm, Lis Hogdal är redaktionschef på Byggförlaget.

Mannen som byggde Edsbyn
av Fredric Bedoire

Byggandet på landsbygden bar tidigt tydliga drag av professionalism, med lokalt eller regionalt verksamma yrkesmän i centrum. I denna skrift berättas närmare om Olof Johansson (1867-1933), som under fyra decennier var verksam som byggmästare i Edsbyn.

Denne mångsidige man, vars verksamsfält var långt vidare än enbart husbyggande, kom i ovanligt hög grad att illustrera hur nära byggnadskonstens- och samhällets utveckling hör samman. I sin arkitektoniska gärning förenade han tidens starka tro på framåtskridande och förnyelse med stor respekt för den gamla allmogekulturen.

Många av de bostadshus, ladugårdar, skolor och bönhus som uppfördes efter Olof Johanssons ritningar, finns fortfarande kvar till beskådan. Skriften ges ut av Projekt Hälsingegårdar och Ovanåkers hembygdsförening. Texten har tidigare varit publicerad i Arkitekturmuseets Årsbok 1981.

Förstukvistar i Hälsingland
av Hilding Mickelsson

I ord och bild skildras här Hälsinglands mångfald av förstukvistar, sadeltak, portaler och dörrar i skiftande former och färger. För foton och bildtexter svarar fotografen och filosofie hedersdoktorn Hilding Mickelsson.

Det omfattande bildmaterialet är hämtat från Mickelssons eget arkiv, uppbyggt under ett livslångt dokumentationsarbete av Hälsinglands kulturarv. Lars Stackell, docent vid Göteborgs universitet, medverkar med en text om förstukvistens historia. Boken är utgiven av Ekeströms Förlag och finns nu att tillgå i ny tryckning.

Textilier från hälsingegårdar är titeln på en nyutkommen bok.

Den bygger på ett urval av gamla textilier från gårdar runt om i Hälsingland. Boken visar ett 20-tal nya vävar, som tagits fram utifrån de gamla förlagorna. Det är mattor, täcken, kuddar, handdukar, gardiner och dukar i tekniker som myggtjäll, slarvtjäll, dräll och schablontryck på buldanväv.

Boken ska inspirera till nyproduktion i vävstugor och hem. De olika vävarna beskrivs i bild, text och vävnotor. Bakom boken står Bollnäs-Voxnadalens hemslöjdsförening. Redaktör är chefen för hemslöjden i Bollnäs Gerd Lindqvist. Boken kostar 125 kronor och finns bland annat att köpa vid Bollnäs hemslöjd och på museerna i Hudiksvall, Ljusdal och Gävle.



Allmogemålaren Anders Ädel
Doktorsavhandling i konstvetenskap av Maj-Britt Andersson, Uppsala universitet

Vid 1800-talets mitt anlitades den indelte soldaten Anders Ädel (1809-1888) i Ljusdal att inreda bondgårdar i nordvästra Hälsingland. Han gav namnet "Ädelmålning" åt ett särpräglat ljusdalgustavianskt inredningsmåleri som utbildades bland allmogen i Ljusdalstrakten.

Denna konstnär har tidigare endast varit känd genom muntlig tradition. I Anderssons undersökning rekonstrueras Ädels biografi, samt presenteras flera nya rön om den tid och omgivning som han levde och verkade i. Boken är försedd med ett rikt bildmaterial och har en sammanfattning på engelska.

Prisma.

Bönder förr och nu i Gästrikland och Hälsingland är en skrift som berättar om böndernas historia i Gävleborg.

Boken tar sin ansats i förhistorien, för att sedan stanna upp vid det händelserika 1700-talet, och därefter sammanfatta den snabba utvecklingen under 1800-och 1900-talen. Läsaren får även stifta bekantskap med jordbrukare av idag, från olika delar av länet.

Särskilt visas här böndernas viktiga roll för bevarandet av det öppna landskapet, och med detta den biologiska mångfalden och kulturvärdena. Illustrationerna är rikliga och inkluderar även ett flertal gamla kartor. Utgivare är Länsstyrelsen Gävleborg, redaktör är agronom och antikvarie Lena Landström.

Tillbaka     Till toppen av sidan