Öppet 2008: 9 jun–10 aug, kl 11–16. Guidning och övrigt öppethållande efter förbokning.

Besöksadress: Kyrksjönäs-vägen 16, Ljusdal

Ägare: Ljusdals Fornminnes- och Hembygdsförening

Postadress: Ljusdals Hembygdsgård, Kyrksjönäsvägen 16, 827 35 Ljusdal : Ljusdals Fornminnes- och Hembygdsförening, Kaptensgatan 8, 827 32 Ljusdal

Telefon: Otto Forsberg 0651–108 44, Ingegärd Skalberg 0651–310 54, Caféet och restaurangen 0651–71 14 30

Ljusdals hembygdsgård representerar i funktioner och byggnadsstilar 1600-, 1700- och tidigt 1800-tal. Interiört finns tak- och väggmålningar restaurerade och ibland rekonstruerade i samband med byggnadernas flyttningar. Totalt finns här 23 byggnader. Försäljning av hantverk och konst under sommaren. Café och restaurang. Rikt programutbud, traditionellt midsommarfirande.

Hembygdsgård skapad i det tidiga 1900-talets perspektiv
Ljusdals hembygdsgård är belägen vid Ljusnans norra strand. Här finns flera värdefulla byggnader, alla inflyttade från trakten. På området återfinns bland annat hus från 1500-och 1600-talet. Några byggnader pryds av vackra brokvistar, typiska för Ljusdalsbygden. Interiört finns tak- och väggmålningar, restaurerade och ibland rekonstruerade i samband med byggnadernas flyttningar.

Anläggningen har växt fram under lång tid. Genom åren har tankar om inriktning och syfte skiftat, vilket har satt tydliga spår i hembygdsgårdens karaktär. Ljusdals Fornminnes- och Hembygdsförening bildades redan 1910, vilket gör den till länets äldsta förening i sitt slag, och en av de första i Sverige. Vid denna tid spirade i hela landet ett nyväckt intresse för den gamla allmogekulturen. I nationalromantisk anda vurmades det för landsbygdens genuina kulturarv, som man menade var på väg att utplånas av industrialismen. I Ljusdal väcktes snart tanken på en hembygdsgård.

Varje hus har sin funktion
Gården Per-Arvids flyttades omkring 1920 från Sunnanås till området "sör om sjön", och har allt sedan dess utgjort ett självklart centrum för hembygdsföreningens verksamhet.
Den ursprungliga tanken tycks ha varit att skapa en bondgård. Till mangårdsbyggnaden tillkom kvarn, linskäkt, härbre, smedja och bastu. För att så långt som möjligt försöka efterlikna ursprunget, ställdes "Skräklestugan" upp i vinkel med Per-Arvids, så som en liknande byggnad stått i Sunnanås. Stugan hämtades från Bångs i Skräkle, där den uppförts på 1820-talet. Med tiden blev föreningens verksamhet mer utåtriktad, och så småningom behövdes det större utrymmen för sammankomster och servering.

I bränslebristens dagar, efter det andra världskriget, hotades en stor byggning på Utigården i Simanbo att rivas för att bli pannved i Stockholm. Hembygdsföreningen lyckades överta köpet och räddade därmed det gamla huset för eftervärlden. Simanbobyggningen, som troligen är en 1600-talsbyggnad som försetts med övervåning vid början av 1800-talet, återfinns idag som den tredje längan vid gårdsplanen.

Hembygdsgårdens och en av socknens äldsta byggnader är ett härbre, flyttat från Per-Måns i Sunnanås. Ett liknande härbre från granngården, nu på Skansen i Stockholm, har daterats till 1485. Sunnanåsborna har genom åren fått se flera av sina kulturhistoriskt märkvärdiga byggnader flyttas till annan plats, däribland den sängstuga som nu åtefinns vid "Delsbogården" på Skansen.

"Fäxet" kom aldrig på plats
Bland hembygdsgårdens övriga byggnader märks särskilt ett av Hälsinglands första sockenmagasin, byggt 1749 eller 1751, ca 10 år innan det kom ett centralt påbud om att hålla sockenmagasin. Om man fullföljt de ursprungliga intentionerna med hembygsgården, att bygga upp en bondgård av gammalt snitt, skulle det söder om gårdsplanen troligen ha stått en byggnad innehållande ladugård eller "fäx". Istället för att skapa en fyrbyggning lät man dock behålla denna sida öppen ned mot Ljusnan.

Många byggnader flitigt använda också idag
Hembygdsgården är ett populärt besöksmål, med många aktiviteter. Ett värdshus i 1600-tals miljö har öppet året runt. Lokala hantverkare håller slöjd- och hantverksutställningar, med försäljning sommartid. Två bakstugor används för tunnbrödsbakning. Utomhus finns stora gräsytor att vistas på för barn och vuxna.

Texten bygger på uppgifter från tidigare studier
Sammanställning Andreas Hagman, Projekt Hälsingegårdar
Granskning gårdsägaren

Lästips: Mickelsson, Hilding, Sundberg, Margaretha: Hembygdsgårdar i Gästrikland och Hälsingland. Gävle : Gästrike-Hälsinge hembygdsförbund. 1989.

Tillbaka      Till toppen av sidan