Tillbaka
Öppet 2008: 6 jun–31 aug, kl 11–17. Guidade visningar
varje heltimme kl 11–16. Övrig visning efter förbokning.
Besökadress: Fågelsjö, Los
Ägare: Ljusdals kommun
Postadress: Fågelsjö Hembygdsförening, Fågelsjö, 820 50 Los
Telefon: Siv Berg 0657–300 30
Djupt inne i Orsa finnmark, i gränslandet mellan
Hälsingland, Dalarna och Härjedalen, ligger Fågelsjö
gammelgård, eller ”Bortom åa”, som den kallas
i bygden. Att besöka gården är som att förflyttas
tillbaka till 1800-talet. Väggmålningar, husgeråd,
möbler och kläder finns kvar som det lämnades vid
juletid år 1910. Omfattande programverksamhet.
Försäljning av lokalt hantverk, fikaservering.
Midsommarfirande vid Acksjöbergsvallen.
Finnmark i gränsland
I de nordvästligaste delarna av Gävleborgs län, ett stycke
väster om landskapsgränsen mellan Hälsingland och Dalarna,
ligger den lilla byn Fågelsjö. Här, djupt inne i Orsa
finnmark, finns en av Sveriges märkligaste gårdar, den så
kallade "Gammelgården" eller "Bortomåa".
Den senare benämningen syftar på gårdsläget, vid
den bortre sidan av Fågelsjöån. Det var ättlingar
till de finnar som invandrade till området, i slutet av 1500-talet
och början av 1600-talet, som först slog sig ned i Fågelsjö,
troligen år 1671.
Området var på intet vis någon fattig, isolerad skogsbygd.
Trots att det långt in på 1800-talet saknades väg utgick
långväga handelsresor. Vintertid färdades man med släde
både till Röros, Västerås och Stockholm. Fågelsjöborna
sålde där varor som finnråg, smör, ost, fågel
och skinn samt införskaffade sådant man inte själva kunde
tillverka.
Fågelsjös läge, i gränslandet mellan Hälsingland,
Dalarna och Härjedalen, gör att man här finner kulturella
drag från alla tre landskapen. Därtill kommer den finska invandringen,
som även den bidragit till att forma områdets kulturella särart.
Gården och samlingarna
Självmedvetenheten var stor och gårdarna byggdes stora och
påkostade, vilket inte minst Bortomåa är ett exempel
på. Den gamla mangårdsbyggnaden är från början
av 1800-talet och står på sin ursprungliga plats, övervåningen
byggdes till på 1830-talet.
Det som framförallt gör Gammelgården så unik, är
att den ända sedan 1900-talets början stått så gott
som helt orörd. Vid juletid år 1910 flyttade de sista ägarna
av sin släkt - Kristina Jonsdotter och Mårten Persson - ut
från Gammelgården, till ett nyare bostadshus på andra
sidan gårdsplanen. I den gamla parstugan lämnades då
allt kvar så som det var.
Än idag finns här husgeråd, verktyg, möbler, kläder
och vackra väggmålningar kvar från Kristinas och Mårtens
dagar, och från tidigare generationer.
Många föremål påminner om den finländska invandringen,
bland annat fina näverarbeten och en unik runstav av finsk typ från
1700-talet. Ett gårdsarkiv med mer än 1500 handskrifter finns
bevarat. En vackert målad och dekorerad förstukvist med dubbla
dörrar minner om ett midsommarbröllop i Bortomåa år
1821. Till gården hör även drängstuga, bastu, härbre,
bagarstuga och andra för ett hemman viktiga byggnader. Särskilt
intressant är den mycket välbevarade gevärssmedjan.
Många besökare
Gården donerades av Kristina Persson 1943 till dåvarande Los
kommun, som villkor angavs att den skulle stå kvar på sin
plats, till glädje och gagn för bygden.
Fågelsjö Hembygdsförening sköter sedan 1952 driften
av gården, som varje sommar besöks av 8000-10000 personer.
Utöver guidade visningar av Gammelgården, anordnas även
kurser i traditionella slöjdtekniker, barnslöjd, hantverksdagar,
bakning, konferenser och kulturevenemang. Här finns slöjd- och
hantverksbutik, turistinformation, djur, kafè, konferensrum, sovstugor,
övernattningsrum, kapell och fäbod.
Texten bygger på uppgifter från tidigare studier
Sammanställning Andreas Hagman, Projekt Hälsingegårdar
Granskning Fågelsjö Hembygdsförening
Lästips: Mickelsson, Hilding, Sundberg, Margaretha: Hembygdsgårdar i Gästrikland och Hälsingland. Gävle : Gästrike-Hälsinge hembygdsförbund. 1989.