|

Öppet
2008: Visas efter förbokning 9 jun–29 aug.
Besöksadress: Bjuråker
Ägare: Bjuråkers Hembygdsförening
Postadress: 820 62 Bjuråker
Telefon: 0653–150 70, Serveringen 0653–151 05
E-post
Egen hemsida
Forngård vackert belägen vid Tjärnatjärn, med ett
40-tal byggnader från socknen. Några av husen
har typiska Bjuråkersbrokvistar inspirerade av
barocken. Invändigt finns vägg- och takmålningar
av Gustav Reuter och dennes lärjunge Erik Ersson,
mer känd som ”Snickarmålaren”. Året runt öppen
handelsbod med försäljning av hantverk och böcker.
Fikaservering öppen dagligen under högsommaren.
Allsångskvällar, traditionellt midsommarfirande.
Bjuråkersstämman 20 juli.
Byggnader från byar i trakten
Bjuråkers forngård är naturskönt belägen på
"Lithens backar" mellan Tjärnadalen och Norra Dellen. Anläggningen
består av ett 40-tal byggnader. Så när som på
serveringsbyggnaden och ett härbre, är all bebyggelse på
forngården inflyttad från byar i trakten. I några av
husen finns värdefullt måleri, framförallt vägg-
och takmålningar av Gustaf Reuter och dennes mest framstående
lärjunge, Erik Ersson, även känd som Snickarmålaren.
Exteriört märks särskilt de vackra förstukvistarna
av Bjuråkerstyp. På området finns även åtskilliga
uthusbyggnader av intresse.
Parstuga
Jens-Orsgården är en typisk parstuga från mitten av 1700-talet.
Huset kommer från Tjärna by och uppfördes 1953-54 som
forngårdens första byggnad. Karakteristiskt för denna
stugtyp är att två stora gavelrum är grupperade på
vardera sidan om ett mittparti, bestående av en förstuga och
en där bakom liggande kammare. I Jens-Ors finns ursprungligt tak-
och väggmåleri av Gustaf Reuter och "snickarmålaren"
Erik Ersson, samt en del målningar som flyttats från andra
gårdar i trakten.
Utvändigt pryds Jens-Ors av en typisk Bjuråkerskvist. Som i
så mycket annat har hälsingesocknarna sina egna stilar även
i utsmyckningen av husens entrèpartier. Vanligtvis är det
den stil som var rådande då socknen hade en högkonjunktur
som satt starkast prägel. Det är framförallt barockens
former som karakteriserar kvistarna i Bjuråker.
Enkelstugor
Frisbogården är flyttad från Skräddars i Frisbo.
Gården består av två byggnader under samma tak - dels
ett bostadshus i två våningar av enkelstugetyp, dels en stallbyggnad.
Enkelstugor har vanligtvis ett rum med eldstad, förstuga och en kammare
avdelad från förstugan. Frisbogården är även
den smyckad med en Bjuråkerskvist. I ett av rummen förvaras
tak- och väggmålningar av Gustaf Reuter. Havrastugan är
en enkelstuga från byn Norrhavra. Invändigt märks framförallt
kurbitsmålningarna i kammaren. Också detta hus har en förstukvist
av Bjuråkerstyp.
Kyrkstuga och fäbodvall
En annan intressant byggnad är Kyrkstugan. Huset är uppfört
i två plan, med en utvändig trappa som leder till den övre
våningen. Detta plan har en förstuga, ett övernattningsrum
med öppen spis, samt en liten kammare för förvaring av
kyrkkläder. I bottenvåningen finns stall och ett lider med
plats för åkdon. Här är även ett litet avträde
inrymt.
På forngården finns också en fäbodvall, bestående
av vallstuga, bod, fejs, får- och gethus samt avträde. Vallstugan,
med ryggåstak och ingång på gaveln, är den äldsta
kända typen av vallstuga i Bjuråker. Stugan har tre olika avdelningar.
Den del man först kommer in i användes som köks- och arbetsdel.
Sov gjorde man på loftet, mjölken förvarades i en bod
under sovplatsen.
Museer och spelmansstämma
I en sockenstuga, som tidigare stått invid kyrkan, finns ett skolmuseum
samt en samling av musikinstrument. Här återfinns instrument
som använts av blåsorkestern i Hedvigsfors bruk, som bildades
på 1890-talet av tonsättaren Jakob Adolf Hägg.
Ett skogsmuseum är inrett i en av logarna. Dessutom finns på
området bland annat bakstuga, smedja, linskäkt, handelsbod
och lador. Allt som allt är över 2000 föremål samlade
på forngården.
Bjuråkers Hembygdsförening är en av Hälsinglands
största. Sommartid anordnas aktiviteter av olika slag på forngården,
bland annat bakning och smörkärning. Forngårdens största
evenemang är Bjuråkersstämman, som hålls årligen
den tredje söndagen i juli.
Texten bygger på uppgifter från tidigare studier
Sammanställning Andreas Hagman, Projekt Hälsingegårdar
Granskning gårdsägaren
Lästips: Mickelsson, Hilding, Sundberg, Margaretha:
Hembygdsgårdar i Gästrikland och Hälsingland. Gävle : Gästrike-Hälsinge
hembygdsförbund. 1989.
Tillbaka Till toppen av
sidan
|