Hem
Tillbaka


Ol-Jons i Bondarv, Järvsö socken

OljonsÖppet 2008: Visas efter förbokning.

Besöksadress: Bondarv, Järvsö

Ägare: Per Eriksson

Postadress: Bondarv Hamregatan 8,
820 40 Järvsö

Telefon:
Per Eriksson 0651-475 27, 070-628 23 53

E-post

Egen hemsida


Trebyggd gård med levande lantbruk, belägen intill Karlsgården. Dessa båda gårdar bildar tillsammans en tät bykärna, och ger en god bild av hur byarna kunde se ut före laga skifte. Det omslutna gårdstunet har bibehållit sin karaktär från 1800-talet, med välbevarade byggnader prydda med Järvsöbrokvistar. Mangårdsbyggnaden är uppförd 1836, och används idag för permanentboende av tre generationer. I portliderbyggnaden inreddes under 1930-talet ett vandrarhem. Nämnas kan även den välbevarade gårdssmedjan, som ännu är i bruk. Oljons består idag av totalt 23 byggnader.

Bo på Hälsingegård, 17 bäddar.




Levande lantbruk i tät bykärna
På ursprunglig plats, mitt i Bondarvs by, ligger gården Oljons. Tillsammans med granngården Karls bildas här en ovanligt tät och ålderdomlig bykärna. I sin helhet påvisar denna bebyggelsemiljö hur byarna kunde se ut före laga skifte, med omslutna gårdstun tätt inpå varandra.

Oljons har en lång historia som bondgård och jordbruket är fortfarande i drift, med både odling och djurhållning. Till gården hör idag 23 byggnader. Runt gårdstunet står mangårdsbyggnaden, en portliderbyggnad och en stallbyggnad, alla med välbevarade exteriörer. Utanför tunet finns ladugård, härbre, svinhus, kornlada, smedjor, såg och diverse smålador. Gården bebos av tre generationer.

Omslutet gårdstun
Mangårdsbyggnaden uppfördes på 1830-talet. Byggnaden är i två våningar och idag något moderniserad. Invändigt finns både figur- och schablonmåleri, tillkommet i samband med ett bröllop som hölls på gården år 1843.

I norr på gårdstunet är en två våningar hög timmerbyggnad med portlider, uppförd under tidigare delen av 1700-talet. I samband med införandet av de första semesterveckorna på 1930-talet inreddes byggnaden till vandrarhem. Tillsammans med gästrummen i mangårdsbyggnaden drevs på gården STF Semesterhem i 20 år. Nu finns åter möjlighet till övernattning i denna byggnad.

Mot tunet pryds huset av en typisk Järvsö-brokvist. Brokvistar av dekorativt och självmedvetet slag förekommer på flera håll i Hälsingland, och stilarna varierar mellan de olika socknarna. I Järvsö är det framförallt rokokons former som bildat utgångspunkt, vilket tydligt avspeglas också på Oljons.

Invändigt har det mesta bevarats sedan vandrarhemsverksamheten på 1930-talet, med rumsindelningar och tidstypiska inredningsdetaljer. På övervåningen finns flera mindre sovrum med tillhörande möblering sedan den tiden. Bottenvåningens herrstuga nyttjas ibland för servering. Rummet är försett med bröstpanel, skurgolv och väggfasta bänkar. Liksom den övriga inredningen är också de väggmålningar som här ses tillkomna på 1930-talet. Rummet till vänster om förstugan har gula pappspända väggar samt en grågrön bröstpanel.

På andra sidan gårdstunet ligger det sk. sommarköket, en byggnad som ursprungligen uppfördes som stall. Även detta hus är i två våningar och uppvisar en välbevarad brokvist av Järvsömodell. Ett för hälsingegårdarna typiskt drag är den stora mängd fönster som finns på gårdstunets byggnader. Ofta är dessa av varierande format och typer, vilket är fallet även på Oljons, där fönstren mestadels är sexdelade, men även fyrdelade och tvådelade.

Även Oljons har tidigare varit fyrbyggd, det är dock inte känt när den fjärde längan revs. Bland byggnaderna utanför gårdstunet märks särskilt den gamla gårdssmedjan, som fortfarande är i drift. Det smide som här tillverkas får framförallt sin användning inom byggnadsvården.

Gammalt odlingslandskap
Tillsammans med de närliggande byarna Hamre och Älvsätra utgör Bondarv det centrala partiet i södra Järvsöbygden. Bebyggelsen har här bevarat mycket av sin karaktär från 1800-talet, och flera av gårdslägena har anor från åtminstone 1500-talet. De öppna och brukade markerna ger en vidsträckt vy ned över Ljusnans älvdal, med Järvsöklackens välkända siluett i fonden.


Texten bygger på uppgifter från tidigare studier
Sammanställning Andreas Hagman, Projekt Hälsingegårdar
Granskning gårdsägaren


Tillbaka     Till toppen av sidan