Schablonmåleri i Hälsingland under 1800-talet
Fil dr Gärd Folkesdotter

I Hälsingland finns schablonmåleri bevarat i stor omfattning.
Schablonmåleri bygger på tekniken att skära ut eller stansa hål som bildar
mönster i en mall, vanligen i tunn papp, och måla med hjälp av den.
Tekniken är mycket gammal och har använts åtminstone sedan medeltiden i
Sverige. Den fick en blomstringstid i Hälsingland under 1800-talet. Många
gårdar har sådan målning på väggarna inomhus, ibland också på golv, tak,
rullgardiner och möbler.

Olika typer av underlag och olika typer av färger har använts.
Limfärgsmåleri på papper, klistrat på gles linneväv, verkar vara det
vanligaste, men målning på väv och på hyvlad träpanel förekommer också.
Ibland har målning utförts på puts, t ex på murstock eller öppen spis. När
det gäller taklist- och väggbårder finns flera varianter. På taklister av
trä finns bårder målade direkt på träunderlagets bottenfärg, det finns
färdigtryckta bårder, som klistrats upp på schablonmålade väggar och det
finns bårder målade på baksidan av tunt tapetpapper som sedan klistrats upp.

Schablonmåleri kombinerades med annat måleri, med tryckta tapeter och
bårder, ofta i samma rum. Mot slutet av 1800-talet blev tapeter vanligare
och billigare. Schablonanvändningen minskade, men fortsatte in på
1900-talet. Under senare tid har schablonmåleriet fått en renässans och det
finns mönster att köpa t ex på länsmuseet och andra museer i Gävleborgs
län. Man kan också göra mönster själv.

Schablonmönster i Ytteryg, Färila. Jämför med schablonmallen !

Det finns många varianter av schablonmönster, från sådana med en enda
schablon till mer intrikata mönster, där upp till tio olika schabloner
används, t ex i blombårder. Enklare mönster, med en enda eller ett fåtal
schabloner, användes vanligen i förstugor och liknande utrymmen, medan
herrstugan - som användes för fester - kan ha fått en rikare utformning.

Vilka har gjort dessa interiörer?

I hälsingegårdarna finns måleri av akademiskt utbildade målare, av sådana
målare som lärt sig yrket hos målarmästare och av självlärda. Påfallande
ofta är målarna soldater eller deras söner, dvs personer i ett mellanskikt
i socknen. Särskilt i Voxnadalen och Rengsjö har dalmålare varit verksamma
och vandrat från gård till gård och erbjudit sina tjänster. Deras hustrur
och barn har ibland deltagit i arbetet.

Överstycke från Per-Mårts i Underviks hembygdsgård

Jonas Wallström

Jonas Wallström (1798-1862) var en mycket skicklig målare, som själv gjort
åtskilliga interiörer och sannolikt inspirerat andra. Han föddes i Vallsta,
Arbrå socken och återvände dit efter sin utbildning. Åren 1814 - 21 var
Jonas Wallström i Hudiksvall, troligen i målarlära. Han flyttade 1821
tillbaka till Arbrå och kallades då målargesäll. Ett par år senare var han
i Stockholm, bl a hos C F Torsselius som var en av de mest kända
tapetmålarna i Stockholm.

Jonas Wallström flyttade tillbaka till Vallsta, gifte sig, och byggde sig
ett eget hus i närheten av barndomshemmet. Han umgicks med andra målare i
trakten, t ex Olof Hofrén (1813 -1856) och Anders Åsberg (1779 -1864). Olof
Hofrén utbildade sig vid konstakademien i Stockholm och arbetade till stor
del med kyrkointeriörer. Anders Åsberg var en mångsysslare, snickare och
som målare självlärd.

Jonas Wallström renoverade målningar av Paul Hallberg på Wallingården,
Växbo nr 10, i Bollnäs socken år 1842. Troligen målade han då också med
schabloner i rum på bottenvåningen. En del av dessa schabloner användes
sannolikt när han målade i Gästgivars i Vallstabyn, Arbrå socken. Han
målade också tre rum i Per-Mårtsgården i Undersvik 1854 och det måleriet
finns nu i Undersviks hembygdsgård. Det finns ett flertal gårdar i Arbrå,
Undersvik och Bollnäs med målningar som kan vara gjorda av Jonas Wallström.
Han kan också ha målat på andra håll. Jonas Wallströms schabloner är mycket
vältecknade och innehåller bl a palmettliknande bladmotiv, andra bladformer
och blommor, mer eller mindre stiliserade. Lyror och kransar förekommer
också. Mönstren fungerar bra både på nära håll och på avstånd.

Förstugan i Wallingården, Växbo

Det finns måleri med starka färgeffekter men också interiörer med
klassicistiska kolonnmotiv i grått, vitt och guldockra som inramar
landskapsmotiv. Överdådiga bårder, med draperingar, tofsar, pärlband och
fransar mot en enfärgad kulört vägg var vanligt på 1800-talet, men i de
interiörer Jonas Wallström gjorde, fanns ofta både bårder och rikt
dekorerade väggar.
Jonas Wallström behärskade olika tekniker och använde sig tämligen fritt av
olika kombinationer av tryckta bårder, schabloner och frihandsmålning.

Lästips:
Folkesdotter, Gärd: Jonas wallström och samtida schablonmåleri 1997

Folkesdotter, Gärd: Gästgivars i Vallsta, Arbrå socken. Länsstyrelsen Gävleborg och Länsmuseet Gävleborg. 1998. Ingår i serien Hälsingegårdar.

Tillbaka      Till toppen av sidan