Tillbaka
 |
1600-talets väggmålningar i Hälsingland
Kerstin Sinha, Ljusdalsbygdens museum
Bonader från 1600-talet har ofta kommit fram när man i vår
tid har moderniserat de gamla gårdarna. Ett sådant fynd gjordes
t ex 1949 i en gård i östra Ljusdal: bakom många lager
av papperstapeter från slutet av 1800-talet fanns en hel inredning
med bilder målade på linneväv. Eftersom väven var
av bra kvalitet lakade man ur färgen och klippte fäx-handdukar
av en del, men några stora bildglada stycken har bevarats. Ett berättar
om kung Salomo, kanske på lejonjakt, och på ett annat finns
en textlöpa där ett årtal, troligen 1624, kan urskiljas,
trots att mycket av limfärgen blötts bort.
Fragmentet th mäter ca 175 × 135 cm, och i dess högra del ser
man ett par hästar med en elegant ryttare i svart hatt framför
en stadsmur med ett stort fönster där vi kan skymta ett palats
med torn. Nedanför ryttaren springer två små hundar,
eller är det en vinthund som jagar ett lejon? Textlöpan är
nästan borta, men man kan i originalet tyda sig till 'KONUNG SALO...'
En port leder in i staden och framför den försvinner ett par
hästar bakom en stadig pelare. Den fungerar som ramen i vår
tids serieruta, och på andra sidan kan vi ana några hovfunktionärer(?),
klädda i det sena 1500-talets modekläder med puffärmar
på figursydda jackor och rosett på strumpebanden nedanför
knäkorta byxor.
|
| |
Ibland målade man direkt på väggarnas timmer. Århundraden
senare kunde timret återanvändas, t ex i 1800-talets tvåvåningshus.
Här har man byggt vindens gavel med sådana gamla målade
stockar i en gård i Färila.
|
Ursprungligen hade man tätat mellan stockarna med väggmossa
eller lindrev och klistrat linneremsor över mellanrummen. När
det gamla huset sedan revs drog man bort dessa remsor, och med dem
de delar av väggarnas målningar som täckte dem.
Därför kan vi i dag bara se det måleri som sitter
mitt på stockarna, och det hela ger ett oredigt intryck.
|
 |
|
En detalj (uppe till höger på vindsgaveln) ur det måleri
som en gång prydde gårdens herrstuga: Ett par allvarliga
ögon som över århundradena blickar in i våra.
På stocken under kan vi urskilja de breda spetsar vid ärmlinningen
som ingick i stormännens praktfulla dräkter på 1600-talet.
|
 |
Tillbaka Till toppen av
sidan
|