Hem
Tillbaka




Väggmålningar från 1400- och 1500-talen
Kerstin Sinha, Ljusdalsbygdens museum

Hur man prydde sina hus i Hälsingland under medeltiden vet vi inte mycket om, men arkivmaterial visar att målade och vävda bonader användes i hela Norden. Det tidigaste skriftliga belägget för bonader i Hälsingland rör Delsbo. Där fick man en ny präst 1457, och allt han övertog efter den gamle prästen skrevs ner. Det var både djuren i ladugården och alla sorters jordbruksredskap och husgeråd. Bland dem fanns också en 'gamblan bonadh'. Trots att den var gammal redan då värderades den till 12 mark, dubbelt så mycket som en häst och dyrast av allt på inventarielistan.

FyndHur den bonaden såg ut vet vi ej, och vi vet inte ens om den var vävd eller målad. Men från 1500-talet finns delar av andra inredningar bevarade.

Flera sådana hittades vid en reparation 1964 på Hans-Ersgården i Alfta. Det var drygt dussinet större eller mindre bitar av målningar på väv, tillsammans ca 80 kvm, som hade nästats samman och placerats som underlag i ett innertak för att hindra att isoleringen av 'skakongar', d v s linberedningsavfall, drösade ner på våningen under.

 

 

EsterEn av dem berättar om Bibelns Ester, en vacker ung judinna
som under judarnas fångenskap i Babylon blev bortgift med kung Ahasverus (Xerxses, död 485 f kr) och lyckades hindra en förföljelse av sitt folk. Läs mer om denna livfulla historia i Esters bok i Gamla Testamentet! Maj Nodermann sätter också in både henne och målningen i sina spännande sammanhang i sin bok 'Bonadsmåleri i Norden'.

Adam och EvaMålningen är odaterad, men Ester och hennes följe har alla målats i sådana kläder som var högsta mode vid det svenska hovet på 1500-talets slut, med puffärmar och pluderhosor. Eftersom målarna var noga med sina detaljer kan målningen dateras till den tiden. Vänder man på den kan man emellertid se att väven har återanvänts: Baksidan fylls av två dekorativa mönster, troligen från 1400-talets slut, utom i ett hörn där ett litet Adam- och Eva-par har målats in.

Hur alla dessa målningar från 1400-1600-talen sedan hamnat i golvet på en gård i Alfta är en riktig detektivhistoria som kräver mer och bredare forskning. Läs mer om den i katalogen Bild på bondevägg, se läslistan nedan!

Men att det fanns många målare i Hälsingland på den tiden förstår man av alla de målarenamn (nedan) som Jan Lundell vid Hälsinglands museum funnit under sitt mångåriga grävande i den hälsingska historien.

 

 

Gamla hälsingemålare och det år då de lämnat spår efter sig i sina handlingar
Håkon Gullesson
  Fläcka Enånger 1500
Måns Gadd
  Näset Hälsingtuna 1556
Mårten Larson Alfta 1558
Sven Larson
  Fiskeby Hälsingtuna 1565
P Målare Häggesta Bollnäs 1565
Jon Målare Säversta Bollnäs 1565
Lasse Målare Berge Rogsta 1569
Nils Målare Röste Bollnäs 1570
"M O" 1570
Michill Målare Nansta Forsa 1576
Peder Gudmundsson
 Säversta Bollnäs 1582
Joen Målare Bollnäs 1585
Peer Målare Born Bollnäs 1586
Nils Pedersson Hudiksvall 1592
Olof Siulsson Hudiksvall 1592
Mårten Olofsson Delsbo? 1598
Lasse Målare Ilsbo 1599
Jonn Målare Ölsund Forsa 1599
Jonas Olai? ? 1601
Henrik Målare Hudiksvall 1601

Måns Gadd
När hälsingemålaren Måns Gadd målade i Forsa gamla kyrka i början av 1500-talet signerade han sitt arbete med detta märke.

Anders Målare Hudiksvall 1610
Gulich Mårtensson Berglock Forsa 16..
Gulich Mårtensson Hudiksall 1604
Henrik Målare Bergsjö 1634
Per Eriksson Forsa? 1652
Anders Målare Delsbo 1650
Måns Målare Söderhamn 1653
Henrik Målare Seffersson Hudiksvall 1690

Läs vidare i
Maj Nodermann: Bonadsmåleri i Norden från medeltid till Vasatid

(Nordiska museets handlingar 125, 1997)
Helsingerunor, särskilt årgång 1996, ett temanummer om Hälsinglands vägg- och bonadsmåleri.
Jan Lundell och Kerstin Sinha: Bild på bondevägg, katalog från Hälsinglands museum (1996), en vidareutveckling av katalogen från Ljusdalsbygdens museum, 'Bild på bondevägg 2' (1995)
Jan Lundells artikel 'Hälsingegårdar eller bondeslott' i Läddikan 1999:1 (beställes på Länsmuseet Gävleborg)
Inga-Britt Wollin: Stugukläder. Rumsklädsel under tidig Vasatid. (Nordiska museets handlingar 113, 1993)

 



Tillbaka      Till toppen av sidan